Redovisningsprinciper och alternativa nyckeltal

Från Ratos delårsrapport januari-december 2018

Ratos koncernredovisning upprättas i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och tillhörande tolkningar (IFRIC), så som de antagits av EU. Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering samt tillämpliga bestämmelser i årsredovisningslagen. För moderbolaget tillämpas även RFR 2 Redovisning för juridisk person.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya IFRS

Från och med 2018 tillämpas IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 9 Finansiella instrument. Nedan förändringar har gjorts avseende tillämpning av de nya standarderna. I övrigt är redovisnings- och värderingsprinciper oförändrade i förhållande till Ratos årsredovisning 2017.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder
IFRS 15 tillämpas från 2018 och behandlar redovisningen av intäkter från kontrakt med kunder och försäljning av vissa icke-finansiella tillgångar. Den ersätter IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter samt tillhörande tolkningar. Den nya standarden innebär en ny modell för intäktsredovisning som baseras på när kontrollen av en vara eller tjänst överförs till kunden samt att intäkten redovisas till ett belopp som återspeglar den ersättning som företaget förväntas ha rätt till i utbyte mot varan eller tjänsten.

Ratos har valt att tillämpa full retroaktivitet vid övergången med användning av standardens praktiska lösningar, dock har inga väsentliga praktiska lösningar använts. Övergången till IFRS 15 har inte medfört några väsentliga effekter på Ratos-koncernens finansiella resultat och ställning. Inga jämförelsetal har därför räknats om och därmed lämnas ingen upplysning om övergångsbrygga.

Ratos är ett investeringsbolag vars verksamhet består av förvärv och utveckling av företrädesvis onoterade nordiska företag. Ratos ska över tid skapa högsta möjliga aktieägarvärde genom att som aktiv ägare förverkliga potentialen i ett antal utvalda bolag. Vid utgången av fjärde kvartalet 2018 består portföljen av 11 dotterföretag samt ett intresseföretag. Portföljbolagen verkar i olika branscher samt agerar strategiskt, operativt och finansiellt oberoende av varandra. Då Ratos dotterföretags verksamheter skiljer sig betydligt från varandra anses den mest relevanta uppdelningsgrunden för att kategorisera intäkter vara efter portföljbolag samt de branscher bolagen verkar i. Dessa två kategorier ger upplysning om det mest primära analysbehovet för Ratoskoncernen samt ger läsaren möjlighet att få förståelse för de olika branscher som Ratos är involverad i för att kunna bedöma konjunkturkänslighet för koncernen samt andra ekonomiska faktorer som kan påverka intäkterna.

IFRS 9 Finansiella Instrument
IFRS 9 tillämpas från 2018 och har ersatt IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. För Ratos-koncernen medför IFRS 9 inga förändringar avseende redovisning i och borttagande från Rapport över finansiell ställning. Däremot förändras klassificering och värdering av finansiella instrument. Vid första redovisningstillfället redovisas alla finansiella instrument till verkligt värde, vilket överensstämmer med IAS 39. Efter det första redovisningstillfället värderas finansiella tillgångar antingen till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via resultaträkningen eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Vilken kategori en finansiell tillgång klassificeras till styrs dels av bolagets affärsmodell, samt dels av vilka kontraktsenliga kassaflöden bolaget kommer att erhålla från den finansiella tillgången.

I kategorin upplupet anskaffningsvärde ingår kundfordringar, finansiella fordringar och likvida medel. I kategorin verkligt värde via resultaträkningen ingår derivat som inte används som säkringsinstrument, syntetiska optioner, tilläggsköpeskillingar och andra långfristiga värdepappersinnehav. Ratos-koncernen har inga finansiella tillgångar i kategorin verkligt värde via övrigt totalresultat. Värdering av finansiella skulder är i huvudsak oförändrad jämfört med IAS 39.

Enligt IFRS 9 fastställs fordringars nedskrivningsbehov baserat på förväntade kreditförluster, vilket främst berör Ratos-koncernen avseende redovisning av kundförluster. Koncernens kundförluster har varit, och är även efter övergången till den nya standarden, ej materiella. Respektive portföljbolag tillämpar en egen nedskrivningsmodell för kundfordringar som baseras på antaganden och historisk information. De flesta portföljbolag har valt att tillämpa en förenklad nedskrivningsmodell. Tre portföljbolag tillämpar factoring på fakturor till ett fåtal kunder, dessa betraktas som separat affärsmodeller eftersom de går att urskilja från de övriga fordringarna.

Avseende säkringsredovisning får IFRS 9 ingen effekt på Ratoskoncernens finansiella ställning och resultat. Jämförelsesiffror för 2017 baseras på tidigare principer och är inte omräknade. Övergången till IFRS 9 har inte medfört några effekter i öppningsbalansen.

Se vidare not 16 Finansiella instrument och not 26 Finansiella risker och riskpolicy i Ratos årsredovisning 2017 för beskrivning av de säkringar som finns inom Ratos-koncernen.

Konvertibelt förlagslån och teckningsoptioner
Moderbolaget har emitterat ett konvertibelt förlagslån till personalen, som erlagt marknadsvärde. Redovisning av det konvertibla förlagslånet delas upp i en räntebärande skuld och en konverteringsrätt. Konverteringsrätten redovisas i eget kapital.

Det initiala verkliga värdet för det konvertibla förlagslånets skulddel beräknades genom användning av marknadsräntan på utgivningsdagen för en likvärdig icke konvertibel obligation. Efter första redovisningstillfället redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde till dess den konverteras eller förfaller. Resterande del av likviden fördelas till konverteringsrätten och redovisas netto efter skatt i eget kapital och omvärderas inte. Utgivet konvertibelt förlagslån medför inte några personalkostnader. Vid en eventuell framtida konvertering av förlagslånet emitteras nya aktier som ökar eget kapital samtidigt som skulddelen överförs till eget kapital. Om konvertering ej sker återbetalas skulden till deltagarna på förfallodagen.

Moderbolaget har även emitterat teckningsoptioner till personalen. Teckningsoptionerna erbjuds vederlagsfritt, vilket innebär att deltagarna erhåller en förmån motsvarande marknadsvärdet. Marknadsvärdet vid tilldelning är beräknat med Black & Scholes värderingsformel. Förmånen och därtill hörande sociala avgifter redovisas i sin helhet som personalkostnad vid emitteringstillfället då intjänandevillkor saknas. Kostnaden för förmånen redovisas med en motsvarande ökning av eget kapital. Vid ett eventuellt framtida utnyttjande av teckningsoptioner erhåller moderbolaget en likvid motsvarande lösenkursen varvid nya aktier emitteras och lösenlikviden redovisas som en ökning av eget kapital.

Nya IFRS som ännu inte har börjat tillämpas

IFRS 16 Leasingavtal, ersätter IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal och relaterade regler från och med 2019. Den nya standarden innebär att leasetagare ska redovisa alla kontrakt som uppfyller definitionen av ett leasingkontrakt (utom kontrakt om maximalt 12 månaders löptid och kontrakt av individuellt lågt värde) som nyttjanderättstillgång och finansiell skuld i rapport över finansiell ställning.

Standarden gör för leasetagare ingen åtskillnad mellan operationella och finansiella avtal. Avtal som i dag utgör operationella leasingavtal kommer således att rapporteras i balansräkningen med följden att nuvarande rörelsekostnad, motsvarande periodens leasingavgift, ersätts med avskrivning och räntekostnad i resultaträkningen. De finansiella rapporterna för Ratos kommer i stort att påverkas enligt följande: förbättrat rörelseresultat, försämrat finansnetto, ökad balansomslutning, kassaflöde från leasingkontrakt kommer att flyttas från den löpande verksamheten till finansieringsverksamheten (amortering och betald ränta).

För att förenkla för läsaren kommer Ratos att under 2019 att i kvartalsrapporter inkludera vissa nyckeltal för 2019 exklusive IFRS 16. Detta för att få jämförbarhet mellan åren.

Ratos har valt att tillämpa förenklad metod vid övergången till IFRS 16. Både 2017 och 2018 baseras på tidigare principer och är inte omräknade. Effekten av IFRS 16 redovisas i öppningsbalansen per 1 januari 2019. IFRS 16 medför att räntebärande nettoskuld ökar med ca 4 miljarder SEK till knappt 8 miljarder SEK per 1 januari 2019. Ökningen är främst hänförlig till Plantasjen vars leasingskuld ökar med cirka 3 miljarder SEK. Nedan tabell visar preliminär påverkan på ingående balans 1 januari 2019.

 

 Alternativa nyckeltal

För att underlätta jämförelse mellan perioder och möjliggöra uppföljning av löpande intjäning och utveckling i bolagsportföljen presenterar Ratos viss finansiell information, vilken inte finns definierad i IFRS. I länken nedan finns en beskrivning av dessa nyckeltal samt en avstämning/brygga mellan alternativa nyckeltal som används i Ratos finansiella rapporter och närmast liggande IFRS-mått.

Alternativa nyckeltal 2018

Alternativa nyckeltal 2017

Alternativa nyckeltal 2016